Hva skal vi med retorikkekspertene?

Forskere i retorikk blir ofte brukt som "retorikkeksperter". Det er et viktig samfunnsoppdrag - men også problematisk

Av Jens E. Kjeld­sen og Jonas Bak­ken

Medie­ne har mer og mer fått øyne­ne opp for reto­rikk­fa­gets nyhets­ver­di. Det har blitt sta­dig mer van­lig for nors­ke jour­na­lis­ter å kon­tak­te reto­rikk­eks­per­ter når de vil ha en kom­men­tar etter Barack Oba­ma har holdt tale, etter Gerd Liv Val­la har holdt en presse­kon­fe­ran­se, eller når parti­le­der­de­bat­ten er fer­dig.

Bru­ken av reto­rikk­eks­per­ter er del av en gene­rell øken­de tendens til å bru­ke eks­per­ter i media. Men øknin­gen skyl­des også at kom­mu­ni­ka­sjon blir vik­ti­ge­re i sam­fun­net, og at reto­rikk som under­vis­nings- og forsk­nings­om­rå­der vin­ner frem. Reto­rikk har blitt tema i sko­len, og på uni­ver­si­te­te­ne i Oslo og Ber­gen kan man stu­de­re reto­rikk. Det er vik­tig, for det bidrar til å gi ele­ver, stu­den­ter og alle and­re sam­funns­bor­ge­re evnen til å over­be­vi­se og til å mot­stå over­ta­lel­se. Reto­rikk­eks­per­te­ne bør være en del av det­te sam­funs­opp­dra­get.

Men det er ikke så enkelt. Enhver som har uttalt seg til medie­ne, vet at det ikke all­tid blir helt som man had­de tenkt seg. Som fors­ke­re i reto­rikk blir vi ofte bedt om å uta­le oss. Det er utford­ren­de. Forsk­ning er lang­som, grun­dig og nyan­sert; medie­kom­men­ta­rer skal være hur­ti­ge, kor­te og enk­le. Vi skri­ver ikke det­te for å kri­ti­se­re jour­na­lis­ter og media. Kort­het og enkel­het er også reto­ris­ke kva­li­te­ter. Og utta­lel­ser som kom­mer umid­del­bart etter en debatt eller en tale, gjør det mulig for oss å kob­le gene­rell kunn­skap om reto­rikk og for­mid­ling direk­te til kon­kre­te hen­del­ser, noe som gjør saken og kunn­ska­pen kla­re­re og mer for­ståe­lig for lese­ren, seer­en eller lyt­te­ren.

Men hvem er egent­lig reto­rikk­eks­per­te­ne? Hva bru­ker pres­sen dem til? Og hvor­dan bør de opp­tre? Vi kjen­ner noen av sva­re­ne. Vi er nem­lig i gang med en under­sø­kel­se av bru­ken av reto­rikk­eks­per­ter i skan­di­na­visk pres­se det sis­te tiåret. Alle­re­de nå har vi noen del­re­sul­ta­ter fra den nors­ke under­sø­kel­sen.

Det er tyde­lig at norsk pres­se først og fremst ven­der seg til aka­de­mia når de tren­ger reto­risk eks­per­ti­se; cir­ka 75 pro­sent av dem som utta­ler seg, er ansatt ved en høg­sko­le eller uni­ver­si­tet. And­re eks­per­ter som bru­kes, er pr-råd­gi­ve­re, kurs­hol­de­re og for­fat­te­re av bøker om tale­tek­nikk.

Hva blir da dis­se eks­per­te­ne bedt om å gjø­re? Forsk­ning peker på at medie­ne i sta­dig stør­re grad bru­ker eks­per­ter til å kom­men­te­re nyhets­sa­ker, mens for­mid­ling av fag­kunn­skap kom­mer sta­dig mer i skyg­gen. Det gjel­der også reto­rikk­eks­per­te­ne. I 80 pro­sent av avis­ar­tik­le­ne der reto­rikk­eks­per­ter blir inter­vju­et, blir de bedt om å kom­men­te­re en bestemt nyhets­sak. I kun 20 pro­sent av artik­le­ne er det fag­for­mid­lin­gen som er i fokus.

I artik­le­ne der reto­rikk­eks­per­ter kom­men­te­rer nyhets­sa­ker, ser vi også noen kla­re tenden­ser: Eks­per­te­ne trek­kes sær­lig inn i nyhets­sa­ker om poli­tikk, og de blir først og fremst bedt om å vur­de­re én bestemt utta­lel­se eller en bestemt poli­ti­kers måte å snak­ke på. Spørs­må­le­ne drei­er seg ofte om hvor effek­tivt reto­rik­ken er: Vil den­ne talen over­be­vi­se hjem­me­sit­ter­ne? Hvem vant debat­ten? Iblant kan også eks­per­ten bli bedt om å gi en moralsk vur­de­ring: Hvor galt var det av Per Sand­berg å si at Arbei­der­par­ti­et har inn­tatt en offerrol­le etter 22. juli?

Vi for­står hvor­for pres­sen bru­ker eks­per­ter slik: De kan fyl­le rol­len som dom­mer over kva­li­tet og moral. Vur­de­rin­ge­ne er enk­le for jour­na­lis­ter å hen­te inn, de er kor­te, de enga­sje­rer pub­li­kum, og de ska­per debatt.

Men er den­ne bru­ken av reto­rikk­eks­per­ter den bes­te – for medie­ne, for eks­per­te­ne selv eller for den nors­ke offent­lig­het? Blir sam­funns­de­bat­ten bed­re av at en reto­rikk­eks­pert gir ter­ning­kast 5 til Erna Sol­berg?

Nep­pe. Når reto­rikk­eks­per­ter opp­trer som dom­me­re over poli­ti­ker­nes pre­sta­sjo­ner og fer­dig­he­ter, for­ster­kes bil­det av poli­tikk som stra­te­gi og per­son­lig makt­kamp, og foku­set flyt­tes bort fra sake­ne. Og det er ver­ken poli­ti­ker­ne eller vel­ger­ne tjent med. Reto­rikk­fa­get har man­ge ver­di­ful­le inn­sik­ter om språk, kom­mu­ni­ka­sjon og debatt,

Viten om reto­rikk kan hjel­pe oss alle med til å bli mer effek­ti­ve til å kom­mu­ni­se­re og dyk­ti­ge­re til å avslø­re når makt­per­soner prø­ver seg på reto­risk unn­vi­kel­se, til­dek­king eller and­re ure­de­lig­he­ter.

Men skal dis­se inn­sik­te­ne kom­me offent­lig­he­ten til gode, må jour­na­lis­ter og reto­rikk­eks­per­ter snak­ke sam­men på nye måter. Jour­na­lis­te­ne må stil­le and­re spørs­mål, og eks­per­te­ne må sva­re annet enn at Stol­ten­berg klar­te seg godt. Hva vi skal snak­ke om i ste­det, kan vi fin­ne ut av sam­men.

TEMA

R

etorikk

102 ARTIKLER FRA VOX PUBLICA

FLERE KILDER - FAKTA - KONTEKST

2 KOMMENTARER

  1. José L Ramírez says:

    Det var en bra frå­ga. Vad ska vi med reto­ri­kex­per­ter­na?
    Jag vet inte om man kan kal­la ”vik­tig sam­häll­suppdrag” det som görs inom det­ta nya ”yrke”.
    Det som står klart är att deras roll inte går att skil­ja från de gam­la sofis­ter­na. Reto­ri­kex­per­ter­na fun­ge­rar som något slags betygs­sät­tan­de av offent­liga per­soner, men i själva ver­ket visar de sig ofta inkom­pe­ten­ta att klar­göra vad tala­ren gör med språ­ket och avslöja det som är under­ligt eller vilse­le­dan­de. De ver­kar ofta vara mer intres­se­ra­de av att bedö­ma hur ele­gant och ”köp­bart” är det som offent­liga tala­re gör, än att grans­ka vad de säger och hur vik­tigt det är för att utveck­la en kon­struk­tiv och til­l­för­lit­lig sam­hälls­dia­log. Reto­rikkon­sul­ter­na i övrigt fun­ge­rar som kon­sul­ter för att hjäl­pa oli­ka orga­ni­sa­tio­ner och före­tag att sälja sig och sina pro­duk­ter.
    Det är beklag­ligt att åter­koms­ten av ämnet Reto­rik inte bidra­git till främjan­det av ett med­ve­tet och kon­struk­tivt bruk av språ­ket utan endast sett språk­bru­ket uti­från dess mani­pu­la­ti­va för­må­ga att över­tyga, med vil­ka medel som helst. Man blan­dar dessutom reto­ri­ken med en rad andra kom­mu­ni­ka­ti­va ele­ment som har sna­ra­re med utse­en­det och upp­vis­nin­gen än med språ­ket att göra. Natur­ligt­vis kan man kom­mu­ni­ce­ra och locka med åtbör­der och bil­der, men då ska man tala om kom­mu­ni­ka­tion i breda­re mening, inte om reto­rik. Det är vik­tigt att kun­na klar­göra hur talar­na väl­jer ord och kon­strue­rar uttryck samt om resone­man­gens håll­bar­het och om de inten­tio­ner och syf­ten som oli­ka dis­kur­ser avslöjar. Reto­rik hand­lar inte om över­ta­lan­de och inte endast om över­ty­gan­de. Språk­bru­ket har mån­ga fle­ra funk­tio­ner åsikts­försälj­nin­gen. Det hand­lar om att bevaka språk­bru­ket och dess för­må­ga att klar­göra och för­med­la kun­skap på rättsätt och att bidra till sam­för­stånd och till relais­tiskt och kon­struk­tivt beslutsfat­tan­de.

  2. Hej José,

    opløf­ten­de at få en kom­men­tar fra dig her. Og jeg er enig i det du skri­ver. Det er netop sådan­ne ting Jonas Bak­ken og jeg under­sø­ger i vort pro­jekt om reto­rik­eks­per­ter. Det ser ud til at Nor­ge og Dan­mark i høje­re grad har fors­ke­re som udta­ler sig, og at Sve­ri­ge i høje­re grad har «reto­rikkon­sul­ter».

    Jeg ser at du fjer­ner dig selv fra klas­si­fi­ce­rin­gen «reto­rik­eks­pert», du skri­ver fx «deres roll». Hvor­for gør du det? I vort forsk­nings­pro­jekt under­sø­ger vi ikke bare «reto­rikkon­sul­ter», men alle som i avi­ser­ne (SV, DK og N) har udtalt sig og — av avi­sen — er ble­vet kaldt reto­rik­eks­pert, pro­fes­sor i reto­rikk, reto­rik­fors­ker, o.l. Det­te gæl­der jo også dig — vil jeg anta­ge? Du er jo eks­pert på reto­rik.

til toppen